Guide: blanda, dosera och injicera
Alla våra peptider levereras som frystorkat pulver i vial. Pulvret ska blandas med det bakteriostatiska vattnet som följer med i kitet innan det kan injiceras. Nedan går vi igenom hela kedjan — blandning, uträkning av dos, injektionsteknik, upptrappning och förvaring.
Läs det här först. Semaglutid, tirzepatid och retatrutid är receptbelagda substanser i Sverige. Guiden beskriver hur produkten hanteras rent praktiskt och ersätter inte kontakt med läkare. Har du diabetes, hjärt-kärlsjukdom, tidigare pankreatit eller står på insulin eller sulfonureider ska du prata med vården innan du börjar.
Steg 1 — Blanda pulvret med bakteriostatiskt vatten
Du behöver: vialen med pulver, vialen med bakteriostatiskt vatten (BAC), en insulinspruta och spritservetter.
- Tvätta händerna. Ta av plastlocket på båda vialerna och torka av gummimembranen med sprit. Låt lufttorka.
- Dra upp 1 ml BAC-vatten i insulinsprutan.
- För in nålen i pulvervialen i vinkel och låt vattnet rinna längs glasets insida — spruta inte rakt ner i pulvret, det skadar peptiden.
- Upprepa med ytterligare 1 ml så att du sammanlagt tillfört 2 ml.
- Snurra vialen försiktigt mellan fingrarna tills allt löst sig. Skaka aldrig. Lösningen ska bli helt klar — är den grumlig eller innehåller partiklar ska den inte användas.
- Ställ den blandade vialen i kylskåp.
Upplösningen tar allt från några sekunder till ett par minuter. Har du en vial med hög halt (20 mg eller mer) kan du med fördel använda 3 ml vatten istället — det ger större injektionsvolymer och mindre risk att räkna fel.
Steg 2 — Räkna ut din dos i enheter
En insulinspruta är graderad i enheter (E), inte i milligram. Hela sprutan rymmer 1 ml = 100 enheter. Två uträkningar är allt du behöver:
Koncentration (mg/ml) = mg i vialen ÷ ml vatten du tillsatte
Enheter att dra upp = önskad dos i mg ÷ koncentration × 100
Exempel: en 5 mg-vial blandad med 2 ml vatten ger 2,5 mg/ml. Vill du ta 0,25 mg blir det 0,25 ÷ 2,5 × 100 = 10 enheter.
Koncentration efter blandning med 2 ml vatten
| Vial | Koncentration | 1 enhet motsvarar |
|---|---|---|
| 4 mg | 2 mg/ml | 0,02 mg |
| 5 mg | 2,5 mg/ml | 0,025 mg |
| 8 mg | 4 mg/ml | 0,04 mg |
| 10 mg | 5 mg/ml | 0,05 mg |
| 16 mg | 8 mg/ml | 0,08 mg |
| 20 mg | 10 mg/ml | 0,1 mg |
| 40 mg | 20 mg/ml | 0,2 mg |
| 50 mg | 25 mg/ml | 0,25 mg |
Semaglutid — enheter per dos
| Dos | 5 mg-vial (2,5 mg/ml) | 10 mg-vial (5 mg/ml) | 20 mg-vial (10 mg/ml) |
|---|---|---|---|
| 0,25 mg | 10 E | 5 E | 2,5 E |
| 0,5 mg | 20 E | 10 E | 5 E |
| 1 mg | 40 E | 20 E | 10 E |
| 1,7 mg | 68 E | 34 E | 17 E |
| 2,4 mg | 96 E | 48 E | 24 E |
Tirzepatid — enheter per dos
| Dos | 10 mg-vial (5 mg/ml) | 20 mg-vial (10 mg/ml) | 50 mg-vial (25 mg/ml) |
|---|---|---|---|
| 2,5 mg | 50 E | 25 E | 10 E |
| 5 mg | 100 E | 50 E | 20 E |
| 7,5 mg | – | 75 E | 30 E |
| 10 mg | – | 100 E | 40 E |
| 15 mg | – | – | 60 E |
Retatrutid — enheter per dos
| Dos | 8 mg-vial (4 mg/ml) | 16 mg-vial (8 mg/ml) | 40 mg-vial (20 mg/ml) |
|---|---|---|---|
| 2 mg | 50 E | 25 E | 10 E |
| 4 mg | 100 E | 50 E | 20 E |
| 8 mg | – | 100 E | 40 E |
| 12 mg | – | – | 60 E |
Kontrollräkna alltid mot din egen vial och den vattenmängd du faktiskt tillsatte. Tabellerna ovan utgår från 2 ml.
Steg 3 — Injektionen
Injektionen sätts subkutant, alltså i underhudsfettet — inte i muskel. Magen ett par centimeter från naveln är enklast, men lår och baksidan av överarmen fungerar lika bra.
- Torka av gummimembranet med sprit och dra upp din dos. Knäpp på sprutan och tryck ut eventuella luftbubblor.
- Sprita huden och låt torka.
- Nyp upp ett hudveck mellan tummen och pekfingret.
- För in nålen rakt in (90°) eller snett (45° om du är mager) i ett bestämt tag.
- Tryck ner kolven långsamt och jämnt.
- Vänta ett par sekunder, dra ut nålen och tryck lätt med en kompress. Massera inte.
Byt injektionsställe varje vecka — annars bildas hårda knölar i fettvävnaden (lipohypertrofi) som gör upptaget ojämnt. Använd alltid en ny, oanvänd nål. Använda sprutor läggs i en kanylburk; den lämnar du gratis på apoteket.
Steg 4 — Upptrappning
Upptrappningen finns inte för att spara på produkten — den finns för att magen ska hinna vänja sig. Nästan allt illamående som får folk att sluta beror på att man gått upp i dos för fort. Injicera samma veckodag varje vecka.
Semaglutid
- Vecka 1–4: 0,25 mg/vecka
- Vecka 5–8: 0,5 mg/vecka
- Vecka 9–12: 1 mg/vecka
- Därefter vid behov: 1,7 mg och som mest 2,4 mg/vecka
Många stannar på 1 mg och når målet ändå. Ligg kvar längre på en dos om biverkningarna inte lagt sig.
Tirzepatid
- Vecka 1–4: 2,5 mg/vecka (inkörningsdos, ger i sig begränsad effekt)
- Vecka 5–8: 5 mg/vecka
- Därefter höjning med 2,5 mg var fjärde vecka vid behov
- Maxdos: 15 mg/vecka
Retatrutid
- Vecka 1–4: 2 mg/vecka
- Vecka 5–8: 4 mg/vecka
- Därefter 2–4 mg höjning var fjärde vecka
- Maxdos i studierna: 12 mg/vecka
Retatrutid är fortfarande i klinisk prövning och har inte samma dokumentation som de två andra. Glukagonkomponenten höjer vilopulsen med i snitt 6–8 slag i minuten — trappa upp långsammare än du tror att du behöver.
Om du missar en dos
Semaglutid: ta dosen om det gått mindre än fem dagar sedan den planerade dagen, annars hoppa över den och fortsätt som vanligt. Tirzepatid och retatrutid: samma princip men inom fyra dagar. Ta aldrig dubbel dos för att kompensera.
Förvaring
- Oblandat pulver: rumstemperatur, mörkt och torrt.
- Blandad vial: kylskåp, 2–8 °C, i upp till 28 dagar.
- Frys aldrig. En lösning som har varit fryst ska kasseras.
- Skydda mot direkt solljus.
- Kasta lösningen om den blivit grumlig, missfärgad eller innehåller flagor.
Biverkningar
De allra flesta biverkningar är magrelaterade och kommer under de första veckorna på varje ny dosnivå: illamående, förstoppning, diarré, rapningar, tidig mättnad. De klingar i regel av inom 4–8 veckor.
Det som hjälper i praktiken: mindre portioner, undvik feta och stekta rätter, ät långsamt, sluta äta vid första mättnadskänslan och drick ordentligt med vatten. Fiber eller ett milt laxermedel mot förstoppning. Går det inte att bo med — gå tillbaka till föregående dos i fyra veckor istället för att avbryta helt.
Sök vård direkt om du får:
- kraftig, ihållande smärta högt upp i magen som strålar ut mot ryggen (tecken på pankreatit)
- kräkningar som inte går att stoppa, eller att du inte får i dig vätska
- intensiv smärta under höger revbensbåge, gulfärgad hud eller ögonvitor (gallsten)
- svullnad i ansikte eller svalg, andningssvårigheter, utslag över kroppen (allergisk reaktion)
- hjärtklappning eller bröstsmärta, särskilt vid retatrutid
Vem ska inte använda det här
- Du eller någon nära släkting har haft medullär sköldkörtelcancer (MTC) eller MEN-2.
- Du har haft pankreatit.
- Du är gravid, försöker bli gravid eller ammar.
- Du har typ 1-diabetes.
- Du är under 18 år.
- Du har uttalad gastropares eller allvarlig tarmsjukdom.
Står du på insulin eller sulfonureider finns risk för lågt blodsocker — dosen av de läkemedlen behöver oftast justeras av läkare. Planerar du en operation med narkos ska du berätta att du använder GLP-1, eftersom magsäcken töms långsammare.
Fyra misstag vi ser oftast
- Att räkna i milliliter istället för enheter. Räkna alltid om till enheter och kontrollräkna första gången.
- Att gå upp i dos för fort. Fyra veckor per steg är inte en rekommendation, det är själva poängen med protokollet.
- Att skaka vialen. Snurra försiktigt. Skakning bryter ner peptiden.
- Att köra två substanser samtidigt. Semaglutid, tirzepatid och retatrutid verkar på samma receptorer. Kombinera dem aldrig.
Har du fler frågor?
Hör av dig till oss på [email protected] så hjälper vi dig. Fler svar hittar du på sidan Frågor & Svar.